Järnet böjde sig för vinden

Tänka sig att jag skulle ta mig igenom den här helgen också. Om inte helskinnad så i alla fall med en för tidig julklapp från morfar. Ja, han är en sådan människa som drivs av att planera. Det är det som håller honom rullandes. Så vi brukar veta i maj vad som kommer att hända i jul. Men men. Han tyckte hur som helst att det var lättare att ge oss pengar nu som vi då har december på oss att göra nåt för. sen vill han ha redovisning. galet.

Fredags blev mest en långsamt gående tågfärd kändes det som. Om man tänker sig en tågräls som går runt. Och man måste liksom åka hela vägen runt för att få gå av. Ungefär så var det. I alla fall om man bortser från alla sms från anton. tack min lilla gubbe.

Igår. Ja, vad säger man? Mamma och Niclas kom med Maja o Bullen. Har inte sett dem på nästan två månader. Så det var underbart. Även om det tog slut väldigt fort kändes det som. Lite på grund av släktkalaset som förstörde. Visst, det var trevligt och så, men det blev försenat och stressigt kändes det som eftersom att jag skulle på inflyttnigns/25års fest hos Fia. Jaja. Den var ju trevlig. Även om jag var nykter, hade ont i huvudet och mest satt och jobbade mig nedåt. Lyckades ta mig hem åtminstone med tre filmrullar tagna.

Har förresten fått en kamera av min morfar. Han trodde det var skräp, men oj vad fel man kan ha ibland! Det var en av precis samma modell som jag använder i skolan till min fotokurs. dessutom hade den fyra tillhörande objektiv, bla ett teleobjektiv (200 mm). Helt galet.

Nu är det alltså Söndag. Första advent också. Ja, jag har ont i halsen och huvudet och sitter i min ensamhet och dricker te framför det tända ljuset. Sorglig syn, ja. Men men. Alla kan ju inte vilja älska en varje dag. Oavsett hur mycket man vill att de ska göra det. Hmm.

partout.